mamaodie

Så vart det inget jobb idag heller. För lite pall...
Vad roligt det känns. Verkligen... :-(
Jag hatar att vara hemma. (missförstå mig rätt) Jag älskar att vara hemma med min familj kvällar/helger men måndag-fredag då vill jag vara på jobbet och tjäna pengar. Pengar, Pengar och PENGAR! Jag är riktigt pengakåt och kunde jag få fatt i extraknäck och tjäna lite extra kosing skulle jag lätt göra det. ;-P


Nåja.. Dagen har inte varit på topp, som ni säkert förstår. Från att hoppas att man skulle få jobba den här veckan så pjoff, va den bra känslan borta. Nu sitter jag återigen hemma och känner mig som en börda. Jag HATAR det!! Jag har gråtit och brytit ihop idag. Pratat med R och tror nu att jag kommit in i lite andra banor. Min mamma ska komma hit en liten sväng och tro mig, det behövs. Huvudet bankar, tankarna snurrar och jag känner att jag kan börja gråta för minsta lilla. Jag orkar inte ha det såhär, att inte veta från dag till dag om man ska vara hemma eller inte. Det kanske inte verkar som jag tar det så hårt, men tro mig, det gör jag.... Det är som jag drar på ett stort lass hela dagarna och när jag vaknar om nätterna är det de första jag tänker på. Pengar, jobb, framtid. Det blir lite för mycket det här för mig. När kvällarna kommer och barnen sover orkar jag knappt prata för att jag funderar, vrider och vänder på saker och ting, hela dagarna.
Jag måste göra en avstägning i hjärnkontoret nu. Stänga av, rensa ut och börja om. Tänka på allt ljust och bra.
Jag måste det innan huvudet sprängs.